Här sitter jag nu, några veckor efter en flytt som jag gått
och väntat på och längtat efter under så lång tid. Efter allt som har varit så
känns det bara så bra att nu få landa här. Att kunna gå ut på verandan och låta
blicken vandra fritt, andas in och andras ut, att sätta händerna i jorden, att
sätta mig en stund och studera hönsens pickande och känna hur bra jag mår av
att få göra just det. Det känns som om jag funnit min plats på jorden, den
plats jag behöver vara på just nu. Väl här känner jag hur välgörande det är för
mig att vara nära jorden och att vara här och nu. Jag tänker att det är vad jag
vill fortsätta vara, jag vill (åtminstone för en tid) sluta kämpa och sträva
framåt, bara få vara i nuet, i det sammanhang och på den plats som jag befinner
mig på just nu.
Det var så längesedan som jag tillät mig göra det och därför
slog det mig med en sådan oerhörd kraft när jag tidigare i våras under min
behandling tillslut beslutade mig för att ge upp, sluta kämpa och försöka
prestera på toppen av min förmåga. Hur vilsamt det var att få sluta prestera. Jag
beslutade mig ju ganska tidigt när allt
vändes uppochned i vintras, för att lägga endel av mina konstsatsningar för 2019 åt
sidan, jag avbokade en utställning som jag inte skulle kunna klara av att hålla,
valde bort att börja vara med på designmarknader under våren och lät bli
att titta på och ansöka till nya utställningar. Men jag slutade ändå inte kämpa och försöka klara av så mycket jag bara kunde, på jobbet, hemma, med konsten men tillslut kom jag till en punkt då allt jag kunde göra var att retirera och såhär i backspegeln kan jag se att det var precis vad jag behövde göra just där och då.
Även mina sociala medier har fått vila
under våren, det var väl egentligen inte någonting som jag aktivt beslutade mig
för, utan det föll sig naturligt av att jag helt enkelt inte kunnat lägga så
mycket tid på skapandet. Även här kan jag se att det här var en paus
som jag behövde men jag känner också att det nu börjar bli dags att kicka igång
det så smått igen. Här på bloggen och facebooksidan kommer det nog inte bli några
större förändringar i hur jag uppdaterar men på instagram tänker jag mig att jag
ska vidga fokus mot att innehålla skapandet och det kreativa livet i stort.
Att även ge plats åt det som finns runt omkring konsten - livet på landet,
naturen, djuren, växterna, färgerna – allt det som ger mig inspiration, glädje
och lust i livet. JAg känner att jag befinner mig i lite av ett skifte där jag letar och prövar mig fram för att finna en ny hållbar väg och en vardag jag
trivs i, en vardag där det finns tid att se det stora i det lilla. En vardag
där det som är viktigt på riktigt ryms. Kanske kommer lite av det återspeglas genom mina inlägg på insta, vi får väl se...
Förhoppningsvis kommer ni som följer mig på instagram iaf få se en atelje börja ta form ute i ladan så småningom, ta del utav förberedelserna för en utställning på Gyllene hinden i augusti varvat med blomster, grönska, vackra hönor och annat smått och gått. Jag hoppas att det är en förändring som ni tycker verkar
lika spännande som jag och att ni har tålamod med mig då jag letar efter balans
mellan olika typer av inlägg.
Här på bloggen kommer fokus fortsätta ligga på att lite då och då uppdatera kring det som sker och är på gång runt mitt konstskapande. Så som att det nu bara är en månad kvar till utställningen på Gyllene Hinden i Hindås, lördagen 3 augusti är det vernissage och jag kommer uppdatera med exakta öppettider på hemsidan inom kort. Varmt välkomna är ni i vart fall, både till utställningen och till att följa mig här, på facebook och på instagram framöver.